Jag är en enkel människa...

... men nog är Svenska Hollywoodfruar för underhållande! Tack tv3play för att detta absolut inte intellektuella program också visas utanför Sverige.

Note to self: jag är så mycket bättre på att bara dricka kaffe och surfa istället för att vara huslig. Kanske jag borde satsa på en karriär som lyxhustru?

Tvättostrof

En vacker lördag som den här tänkte jag att nu, nu ska jag vara huslig. Huslighetspoängen bara rasslade in medan jag satt och drack kaffe på soffan. (Ja, egentligen var det väl tvättmaskinens huslighetspoäng.)

Sedan inträffade tvättostrofen. Tänk att en stackars liten vit papperslapp (?) bortglömd i en ficka kan bli så många, många, många, MÅNGA små tussar i tvättmaskinen. Och tänkt att dom många, många, många, MÅNGA vita papperstussarna kan fastna så in i vassen hårt på dom mörka kläderna som det var meningen att skulle bli fina och rena i tvättmaskinen. Har alltså struntat i husligheten och övergått till att dricka kaffe på heltid. Det är inte bra att köra slut på sig, liksom.

Varsågod

Ja men det är väl klart att Vickan ska få en bok om klimakteriet när hon kommer på besök. På finska.

Speciellt ni gravida kvinnor där ute, men också alla andra:
meddela mig ifall ni också vill ha en klimakteriebok i present så lägger jag det bakom örat, för annars kan det hända att ni får saker som choklad och blommor i stället.
*alltid på jakt efter lämpliga presenter*.

Sund självkänsla

Size me!

Tummen upp för Blondinbella!

Underbara 80-tal

Skrämmande. Jag hittar fina grejer bland mammas 80-talsstuff. Bilder på g, men hinner inte nu eftersom jag ska ut i solen och fira Åbodag. (Läs shoppa och dricka kaffe.)

Glad Åbodag!

Veckoslutet som är

Från veckoslutet som gick till veckoslutet på gång. Jag har ett helledigt veckoslut. Det händer mera sällan. Så i förvirringen av att vara ledig kom jag på den goda idén att inleda helgen med att ge allt på det astunga jumppapasset och dessutom ta ut det sista på gym. Så nu spenderar jag mitt hellediga veckoslutet med att gå runt och säga aj.

Aj.

Hoppas ni har bättre saker för er,
hälsningar från f.d. prutthurtiga fröken.

Veckoslutet som gick

Förra veckan höll jag på och packade väskan, och - surpris* - sedan åkte jag på resa. En körresa, för att vara mera exakt. Det innebar ett enda kajkande med båt från huvudstad till huvudstad, och dessutom med en superkrävande konsert i varje stad. Rolig var det, och lite visdom fastnade också efter 3 städer och 3 båtturer:

1) Öronproppar. Öronproppar, öronproppar, öronproppar. Speciellt om man behöver sova. Extra speciellt om man behöver vila öronen (se punkt 2).
2) Färggranna instrument i helplast bör bannlysas. Speciellt om instrumenten trakteras under bussresa. Extra speciellt om dom används för att tuta/plinga/bröla dåliga versioner av konsertprogrammet.
3) Efter resa utomlands, boka in en ledig dag utan program. Speciellt om det har varit en rolig resa. Extra speciellt om det roliga har involverat lite sovande. (Nej, nej, inga snuskiga referenser här.)

Sen lärde jag mig också på resan att det alltid är dom äldsta i hytten som ramlar in sist från kalaset. Och nästa reflektion var att det är konstigt att inte längre vara äldst i körsällskapet. Att sluta i studentkören innebär alltså att man blir yngre, lite så där som då man bytte från högstadiet till gymnasiet. Trevligt. Det var väl pensionärskören nästa då.

*ett ord som tydligen faktiskt ÄR svenska. [syrpri´s]!

Stressfri

Flera armhävningar senare lever jag gott och är stressfri. Fastän jag hamnar och packa. Hata att packa. Kanske några solhälsningar framför kappsäcken skulle vara en idé.

Meditativt skak?

Arma dagar, jag ska iväg på min första yoga-timme ever. Jag hoppas att det är ett meditativt lugn perfekt för packande som blir resultatet av timmen, och inte världens skak i alla muskler som efter min första Bodypump timme då jag inte var riktigt säker på hur jag skulle ta mig hem på mina gelében.

Jaha, off we go.

Dom där medmänniskorna

Man förväntar sig ju att ens medmänniskor ska gå över skyddsvägen när man stannar för att släppa över dom. Om dom inte gör det (går över skyddsvägen), fast det liksom inte finns någon annan väg bort från refugen, kan man rentav bli lite sårad. Speciellt om dom först kastar en blick på Volvon och en själv, och sen vägrar lämna sin trygga refuge mitt på Storastyggagatan. (Allt medan kön växer bakom en Volvo som står Still mitt i morgonrusningen.)

Om dom gör det så är man bah - är det något FEL på mig en och ens Volvo?