När världen, och jag, följer med en kärnkraftsolycka i realtid blir det liksom som om allt annat som pågår blir på andra plats. Men vidden av det realtida mänskliga lidandet slog till med full kraft när jag, med tårarna trillande, satt och tittade på New York Times bildserie från Japan. Jag kommer nog aldrig att glömma bilden av den här tjejen, klick.
Och orden tog slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar