Pust! Jag klarade mig.

Modegurun Basse har uttalat sig igen. Den här gången klarade jag mig med hedern i behåll, till skillnad från förra gången.

Klick om du vill veta vad Basse tycker om midjeväskor och lövblåsare. 

Ingendera finns i min garderob.

Kemiingenjörsinlägget

Muahahahahahah...

Webcamsmysteriet

Dom är ju bara för söta! Titta, titta, titta om du inte känner igen paret.

Jag har på känn att dom har listat ut vad som är livskvalitet, och kanske t.o.m. meningen med livet, fast  webcamen är ett magnum mysterium.

Pyjamasbyxor

Må vara att det fortfarande är november och äckligt mörkt, men jag i alla fall har helt fantastiskt bekväma flanellpyjamasbyxor. Fint rutiga är dom dessutom. Mysfaktorn just lagom. Men eftersom jag har läst och lärt av bloggen Brudar fotar sina ben så blir det ingen bild av mina ben i dessa fantastiska byxor. (Fast jag ren hade fram telefonkameran i högsta hugg.) Alldeles för mainstream...

Novemberangst

Den här tiden förra året var jag på minisemester i London. I år sitter jag i flanellpyjamas på soffan och har novemberangst av att det är mörkt redan halv fem.

Suck.

Hot guy from the film

Tittade just på Crazy, Stupid, Love. Filmen ok, ögongodiset 10+. Åhhåhåh.

Lite deprimerande när det närmaste i pojkvänsväg för tillfället är det här:

Nej nu får det räcka!

Det är fredag kväll och jag sitter och läser om en automationsstandard för batchprocesser. Varför? Nå därför att jag vill förstå hur det hänger ihop och jag äntligen har hittat en bok i ämnet som är skriven i "for dummies"-format. Och nej, jag inte har tid och ro att läsa den på jobbet. Men ändå.

Workaholicen checkar ut och in checkar "Grey's Anatomy"-aholicen.

(Okej det var har nog varit rätt mycket facebookande, spotifyande och fredagsslas också, så jag är inte helt förtappad i jobbträsket.)


Aj varför jag inte har bloggat på länge? Nå jag har varit på jobb. Surprise.

Men det är väl fint med scarf?

Jag känner mig träffad. Tänk om Basse har rätt? Om scarfen, alltså.
http://basse.ratata.fi/post/307415

Jag är en enkel människa...

... men nog är Svenska Hollywoodfruar för underhållande! Tack tv3play för att detta absolut inte intellektuella program också visas utanför Sverige.

Note to self: jag är så mycket bättre på att bara dricka kaffe och surfa istället för att vara huslig. Kanske jag borde satsa på en karriär som lyxhustru?

Tvättostrof

En vacker lördag som den här tänkte jag att nu, nu ska jag vara huslig. Huslighetspoängen bara rasslade in medan jag satt och drack kaffe på soffan. (Ja, egentligen var det väl tvättmaskinens huslighetspoäng.)

Sedan inträffade tvättostrofen. Tänk att en stackars liten vit papperslapp (?) bortglömd i en ficka kan bli så många, många, många, MÅNGA små tussar i tvättmaskinen. Och tänkt att dom många, många, många, MÅNGA vita papperstussarna kan fastna så in i vassen hårt på dom mörka kläderna som det var meningen att skulle bli fina och rena i tvättmaskinen. Har alltså struntat i husligheten och övergått till att dricka kaffe på heltid. Det är inte bra att köra slut på sig, liksom.

Varsågod

Ja men det är väl klart att Vickan ska få en bok om klimakteriet när hon kommer på besök. På finska.

Speciellt ni gravida kvinnor där ute, men också alla andra:
meddela mig ifall ni också vill ha en klimakteriebok i present så lägger jag det bakom örat, för annars kan det hända att ni får saker som choklad och blommor i stället.
*alltid på jakt efter lämpliga presenter*.

Sund självkänsla

Size me!

Tummen upp för Blondinbella!

Underbara 80-tal

Skrämmande. Jag hittar fina grejer bland mammas 80-talsstuff. Bilder på g, men hinner inte nu eftersom jag ska ut i solen och fira Åbodag. (Läs shoppa och dricka kaffe.)

Glad Åbodag!

Veckoslutet som är

Från veckoslutet som gick till veckoslutet på gång. Jag har ett helledigt veckoslut. Det händer mera sällan. Så i förvirringen av att vara ledig kom jag på den goda idén att inleda helgen med att ge allt på det astunga jumppapasset och dessutom ta ut det sista på gym. Så nu spenderar jag mitt hellediga veckoslutet med att gå runt och säga aj.

Aj.

Hoppas ni har bättre saker för er,
hälsningar från f.d. prutthurtiga fröken.

Veckoslutet som gick

Förra veckan höll jag på och packade väskan, och - surpris* - sedan åkte jag på resa. En körresa, för att vara mera exakt. Det innebar ett enda kajkande med båt från huvudstad till huvudstad, och dessutom med en superkrävande konsert i varje stad. Rolig var det, och lite visdom fastnade också efter 3 städer och 3 båtturer:

1) Öronproppar. Öronproppar, öronproppar, öronproppar. Speciellt om man behöver sova. Extra speciellt om man behöver vila öronen (se punkt 2).
2) Färggranna instrument i helplast bör bannlysas. Speciellt om instrumenten trakteras under bussresa. Extra speciellt om dom används för att tuta/plinga/bröla dåliga versioner av konsertprogrammet.
3) Efter resa utomlands, boka in en ledig dag utan program. Speciellt om det har varit en rolig resa. Extra speciellt om det roliga har involverat lite sovande. (Nej, nej, inga snuskiga referenser här.)

Sen lärde jag mig också på resan att det alltid är dom äldsta i hytten som ramlar in sist från kalaset. Och nästa reflektion var att det är konstigt att inte längre vara äldst i körsällskapet. Att sluta i studentkören innebär alltså att man blir yngre, lite så där som då man bytte från högstadiet till gymnasiet. Trevligt. Det var väl pensionärskören nästa då.

*ett ord som tydligen faktiskt ÄR svenska. [syrpri´s]!

Stressfri

Flera armhävningar senare lever jag gott och är stressfri. Fastän jag hamnar och packa. Hata att packa. Kanske några solhälsningar framför kappsäcken skulle vara en idé.

Meditativt skak?

Arma dagar, jag ska iväg på min första yoga-timme ever. Jag hoppas att det är ett meditativt lugn perfekt för packande som blir resultatet av timmen, och inte världens skak i alla muskler som efter min första Bodypump timme då jag inte var riktigt säker på hur jag skulle ta mig hem på mina gelében.

Jaha, off we go.

Dom där medmänniskorna

Man förväntar sig ju att ens medmänniskor ska gå över skyddsvägen när man stannar för att släppa över dom. Om dom inte gör det (går över skyddsvägen), fast det liksom inte finns någon annan väg bort från refugen, kan man rentav bli lite sårad. Speciellt om dom först kastar en blick på Volvon och en själv, och sen vägrar lämna sin trygga refuge mitt på Storastyggagatan. (Allt medan kön växer bakom en Volvo som står Still mitt i morgonrusningen.)

Om dom gör det så är man bah - är det något FEL på mig en och ens Volvo?

Semesterlämningar på vift

Semester ---> väskelände. Visst är det trevligt att under sommaren bara kunna komma och gå och snabbt kasta ihop lite grejer i en lämplig väska, men att packa upp, packa ner, packa om, packa in och packa fram lämnar spår efter sig. Ifall man då råkar invänta remppagubbe, som ska rota runt i alla rum i lägenheten, så är en hög med väskor i olika tillstånd av uppackning i hallen lite skämmigt. Då kan det hända att man måst städa.

Följande lämningar från semestern drällde ännu i går i min hall: 2 st kappsäckar, 1 st ryggsäck, 2 st butikspåsar, 3 st sportbags, 1 notväska, 1 bibliotekskass och 1,5 st handväska, d.v.s. 11,5(!) väskor - mer eller mindre uppackade. (Den andra halva handväskan var inne i ett skåp, så den kan inte räknas.) Jag lyckades abouttiralla med att reda upp alla väskor igår, och dom jag inte lyckades med gömde jag i garderoben.
(Mindre fint i garderoben, schhh...)

Första tanken när jag kom hem till min fantastiskt välstädade entré idag:

jag bah - "VEM har stulit mina väskor?!?"

Höstmanifest

Hej!

I'm back från sol och semester. Det är rätt tråkigt, så jag skrev en pigg liten sång för att muntra upp mig.
Melodi  "Raska fötter springa tripp tripp tripp"

       Nu är glada sommarn slut, slut, slut
       sommarkänslan sparkas ut, ut, ut,
       Goretexen är min vän,
       slasket kommer snart igen,
       mörkret faller hastigt!

Sommarpaus

Jag är på semester, och det betyder ytterst begränsad tillgång till dator eftersom vår stuga i Korpo är utan el. Mobil är jag förstås (med hjälp av en bilakku).

Hörs alltså efter sommaren! Kram på er :)

Den som lånar, han har

Varför öda tid på att försöka tänka djuplodande och sedan peta ner det på bloggen, när andra gör det så mycket bättre.

Idag var det Linn som skrev mitt i prick. Läs här: klick.

Så nu behöver jag inte tänka mer idag. Härligt!

Att sova på saker

Det fungerade! Jag sov bort slutet på fredagen, en hel timme, och nu är det lördag och allting känns betydligt bättre. Det ligger något i det där att sova på saken. (Eller sen beror det helt enkelt på att jag började dagen med att äta mörk choklad.)

Skittofredag

Det här trodde jag aldrig sku hända, men faktum är att det här har varit en alldeles usel fredag. Så nu tänker jag ta en huvudvärkstablett och gå och sova bort resten av denna eländiga dag.

Tack och godnatt.

Kompositörscheck

Bångade in Penderecki himself igår på Nådendals musikfestspel. Fascinerande. Han såg inte alls farlig ut, utan mest bara mysig. Och musiken var ju spännande. Mera sällan som man ser klarinettvirtuosen hoppa jämfota MÅNGA gånger. Man undrar ju om det var för att kompositören också fungerade som kvällens dirigent eller om det faktiskt behövdes. Som uttrycksform. Annars är det väl mest fotbollspublik och barn under 7 som sysslar med jämfotahopp som ett sätt att förmedla känsla.

Eller sen har jag bara fel och borde hoppa mera jämfota.

Hur som helst, här är maestro i bild i egen hög person (tillsammans med den lättande klarinettisten som står på vänster sida):

Och Sandra. var också med om roligheten, läs vad hon tyckte om kvällen här: klick.

Hemtappad

Jag hade världens slit med att flytta undan prylarna framför batteriventilerna igår. Och sen vågade jag inte sova längre än till halv sju i morse för man vet ju att sånadär byggkarlar brukar vara tidigt i farten. (Naturligtvis hade ingen synats till när jag rullade mot jobbet.)

Nu sitter jag här och märker att saker är flyttade på. Och jag saknar en badkarskant.

Vad konstigt.

Eländes elände

Jag kom hem till en lapp på hallmattan som berättar att tills imorgon måste jag ha undanplockat allt som står framför elementen. Det inkluderar gardiner och förstås möbler.

Man bah - inget fel på mina batterier, varmt och skönt i lägenheten som det är.

Dagens träff - sjönk citat

Love many, trust few, but always paddle your own canoe.

Bra att veta

Skumppalagret är påfyllt.

En tisdag i maj

Efter måndagsblues kommer tipsy tisdag. Ny månad, nya äventyr bör firas med skumppa. I morgon är det sommar!

Trafikljusantastad

På vägen hem råkade jag ut för råflirt i trafikljuset. Lite småflirtande i väntan på grönt är väl helt okej, men jag gillar faktiskt inte att bli utstirrad av en vilt främmande karl i flera minuter (kändes det som).

Härmed meddelas alltså att Seinfeld-liknande karlar i Citroënar icke behöver gören sig besvär med stirr i eftermiddagsrusningen. Tack.

Brad Pitt imitationer i BMW kan däremot övervägas.

U som i u

Den här helgen har jag blivit uppmanad att korrigera u-ljudet i en sång med svensk sångtext för att det tydligen inte lät som finlandssvenska.

That's a first.

Fönsterbryderi

Det skulle behövas tvättas fönster i detta hushåll. Jag har väntat hela dagen på att man och någon skulle göra något åt saken, men icke. Månne fönstereländet går att skylla på vulkanutbrottet*?

*Grimsvötn that is

Omstart på dagen

Idag vaknade jag två gånger.

Första gången slog jag upp ögonen, tittade ut genom fönstret på snöyran och beslöt mig för att snöyran var ett för jobbigt väder att vakna till och att det säkert skulle bli bättre om jag gjorde omstart på vaknandet. Något som kändes som två sekunder senare vaknade jag på riktigt och konstaterade att solen lyser ute och det är nästan sommar.

Det ni, det var en positiv start på dagen.

Och ja, I'm back med bloggandet, tror jag.

Man ba - what?

Man ba - sluta uppdatera när jag ska fixa på fejjan.

(Man ba - det funkar liksom inte att skriva "Man ba".)

Temporärt namnbyte

Mitt gudbarn som är 1,5 år har döpt om mig till Iia. När vi senast talade  i telefon så ingick det i samtalet en lång radiramsa med odefinierbara ljud och rätt många Iia.

It's growing on me.

Nästa steg är antagligen "Illja", så bäst att njuta så länga Iia varar.

Ost- och paprikabloggen

Fast jag inte är någon stor matexpert, så ska jag ändå våga mig på att rekommendera gårdagens höjdare:

Juustoporttis Brandy-nötost.

Helt fantastiskt god! Passar med champagne, rödvin och portvin. Säkert med vissa vita viner också, men det är inte testat. Namnamnamnamnamnamnamnam....

Man får tag på den t.ex. i Juustopuoti i saluhallen. (Åbostadens saluhall, då.) Och när man ändå står vid Juustopuoti och köper ost, så ska man passa på och ta en burk av deras ostfyllda paprikor, för dom är också oförskämt goda. Så där goda att man blir ledsen om man bara får en paprika, för man skulle absolut vilja ha två. Minst.
Om man är som jag. (Det var Disclaimern.)

Fredagsfundering

Det är så mycket lättare nu att komma iväg hem från jobbet medan det ännu är ljust.
Hyvä minä.

Egentligen hyvä våren, men vi är inte så nogräknade i det här hushållet.

Räknandets glädje

Just hemkommen från körövning.

Dagens fundering:
Hur är det möjligt att det ska vara så svårt att räkna 1-2-3-4, 1-2-3-4, 1-2-3-4,...?

Man skulle ju kunna tycka att om man råkar vara tekniskt utbildad på universitetsnivå, så borde det inte vara så svårt att få dit alla 2:or, 3:or och 4:or i takten, och inte heller glömma 1:orna.

Bevisligen tycker man fel.

("man": läs jag)
(bortförklaring: Men det fanns minst 10 olika taktarter i det förbaskade stycket, och taktarten bytte hela tiden.)
(kvaddning av bortförklaring: Jaa, men där det blev fel var det nog minsann bara 1-2-3-4, 1-2-3-4, ...)
(bortförklaringens bortförklaring: Men tempot var mycket långsammare än tidigare så det kändes fel, liksom.)
(totaldissning av bortförklaringens bortförklaring: Really. TEMPOT? Kom igen, 1-2-3-4, hur svårt kan det va?)

Okej, jag är såld

Helgens program inleddes med detta:

Glasprovning i saluhallen under mat- och vinmässan. Exakt hur stor skillnad det är när vinet är i rätt glas tror man inte förrän man testat själv. Så reklampausen tar slut här.

Nu gäller det då bara att klura ut exakt en druva att gilla (som ska passa till alla maträtter), för mer glas än så ryms inte i mina skåp. Eller sen får det bli ett glas av var sort, och sen när jag har gäster så dukar jag med .... hmmm ... nej det går ju inte.

Det är farligt att gå på glasprovning, fast det ser rätt oskyldigt ut. Living on the edge, liksom.

...men föredrar solväder

... för regnväder när man har varit till frissan är jätteonödigt (typ 9 på en skala från 1 till 10).

Sådesså.

Men nu lite vila innan mat och vinmässan.

God fredag!

Mysväder

...ibland är det rätt skönt när det regnar. Då när man annars är på gott humör, har varma kläder och paraply, och inte behöver vara fin i håret.

Det var en sån dag idag för mig. Hoppas ni också har haft en "rufshår, men annars rätt tjolahejs"-dag.

Stillpoäng om ni lyckats med "fin i håret" också.

Fredag

Får jag gå och lägga mig nu?

C: *gäsp*
C igen: *gäääsp*

Efter den spännande debatten utföll omröstningen med resultatet 1 för, 0 emot.
Skönhetssömnstjolahejsan går alltså segrande ur valet med 100 % av rösterna medan Åbostadstjolahejsan lider ett bittert nederlag. Föreningen "pro tjolahejs" hoppas på nya tjolahesvindar i nästa val. Tills dess: god natt.

(Arma dagar, inte är det lätt...)

Hygglighetsproblem

Jag är alltför hygglig ibland. Speciellt när det kommer till saker som jag egentligen inte vill göra.

Note to self:    Sluta.

Okej. Jag tror jag har det antecknat nu. Nu gäller det bara att hitta understrykningspennan.

Sluta.

Okej. Got it.

Helgen i bilder

Trots ett mindre missöde med min blommande köksväxt...

f.d. krukväxt



...så var det GREJT med en liten minisemester i Helsingfors. Lite balett och teater och vårshopping, det mår man bra av. (Kan rekommendera både Manon på Nationaloperan och Cabaret på Alexandersteatern.)

Och det var alla bilder jag lyckades ta den här helgen.

Vår i luften

Det har varit hästkrafter i effektivitet här. I söndags hann jag med en låååång solskenspromenad på Runsala, strandcafékaffe, Ikea, Gigantti, ett diskberg, syprojekt, garderobsgallring, jobbjobbjobb, 3 tvättmaskiner, slas på soffan, rensning i underklädeslådan, mera garderobsgallring, handväskstädning och lackning av naglarna. Och måndagens saldo var ungefär lika energisk.

Tur nog har det varit mera normalt med effektiviteten idag, för med fortsatt städa-rensa-gallra-ordna-växel skulle det ha blivit helt tomt i garderoben. "Den nakna ingenjören" låter lite väl mycket som full teknolog på odyssé runt Paavo Nurmi, och det var liksom inte målet med min vårstädning. Faktiskt.

Hustomte

Gubbarna i huset tycker jag borde sitta i husbolagets styrelse. Jag är inte alls av samma åsikt. Förra gången jag blev tillfrågad, och jag tackade nej, så blev jag invald i alla fall. Få se hur det går den här gången.

Nu kaffe.

Det allvarliga inlägget

När världen, och jag, följer med en kärnkraftsolycka i realtid blir det liksom som om allt annat som pågår blir på andra plats. Men vidden av det realtida mänskliga lidandet slog till med full kraft när jag, med tårarna trillande, satt och tittade på New York Times bildserie från Japan. Jag kommer nog aldrig att glömma bilden av den här tjejen, klick.

Och orden tog slut.

Lövblåseväntan i lövblåsarnas huvudstad

Det har inte hänt så mycket i mitt liv så därför är här värsta bloggtorkan. Däremot har jag köpt nya skor:

Bilden är från http://www.vagabond.com/ ,
dom har en massa nytt och vårigt fint!

Nu är det bara att invänta vårstädning av gatorna. Fram med lövblåsarna!

Sötsugen

Jag är så fruktansvärt sötsugen så det är omöjligt att tänka på något annat än karkki. Tänkte jag sku sluta med småätandet av godis och det hela har INTE börjat bra. (Eller för att vara exakt så har det nog varit mera storätandet av godis.)


Det heter ju att man kan skriva av sig, så here goes:

min inre karkkidialog
"mmm, Dumle, jo Dumle sku ju va gott, eller sen Alkokarameller, en stor påse, fast jo GLASS, dumleglass, eller helst Snickersglass till kaffet, eller Kingis eller ba choko, jooo CHOKO, Dajm sku ju vara snuskigt gott, eller sen den där vitchoko-jordgubbs-Magnum glassen vad den nu sen heter, nå, den iallafall, och lite chilichoklad, eller sen salmiak, eller Haribos nappar, jooo det sku också vara gott, och LAKRITS, åh, riktigt FÄRSK lakrits, eller sen Brunbergs toffechoko, dom där fyrkanterna som är ännu godare än alkokaramellerna, och KLADDKAKA med myki grädde och en Piispanmunkki, eller en bebe, och väntas nu, nu tappa jag godisspåret, ja alltså nötchoklad med hela nötter och lakritstoffe, sån man får på båten och, nämen SKÄRPNING mänska, sluta nu. Tänk på tomater och sallad. Mmm, avokado...?"

Jaha.

Nej, det hjälpte inte.

Fortfarande lika sötsugen.

Smygroligt

Har fnissat hejdlöst åt det här idag:

klick

Undrar just om bilden är plockad med flit?

Rosigt glad

Jag har en kollega som varje kvinnodag kommer med en ros åt alla damer på kontoret. Han gör det för att han tycker att vi är värda en blomma och för att han önskar oss en bra dag. Inget konstigare än så. Sådant blir man ju genuint glad av. Titta så fin ros jag fick ->

Min jämställdhet tål nog en dag med lite uppskattning.

Och veckoslutet fortsatte...

 ...med Utrensning på ÅST och sedan middag på Amarillo med en något annorlunda efterrättsundehållning. Vi råkade nämligen sitta i bordet intill Amarillos matcheftersnack med TPS backarna Jens Skålberg och Steve McCarthy. Mitt eminenta teatersällskap knäppte en bild, titta här på mig i inställsam min mellan Steve i blå skjorta och Jens i grön jacka. Från matcheftersnacket kan återges att Jenssan gillar Slatan. Som Sveriges bästa idrottare. Annars gillar han sin flickvän. Som berättar när han ska raka sig. Det ni, efterrättsprogram när det är som bäst.

(Om årets hockey sades inget nytt och revolutionerande. Kort referat om någon ändå dör av nyfikenhet: bladibladibla, måst vinna de sista matcherna också så inte Pelicans går om, bladibladibla, det har spelats rysligt dåligt den här säsongen, bladibladibla, jättefina fans som orkar heja i alla fall, bladibladibla Åbo är nog en fin stad med å och allt.)

Nytt försök

Om ett veckoslut tappas bort blir veckan efteråt inget bra. Nu är det testat och jag rekommenderar det inte. Men nästa vecka kommer att bli en succé för nu har jag inlett helgen med VVV.

Nej, nej, inte familjemyset (trots Volvon). Vin, Vänner och ...Vingstar, ju.

Veckoslutet som inte blev av

Det måst finnas få så onödiga saker som att vara sjuk på ett veckoslut. Det blir liksom ingen glad av.

Ungefär lika onödigt som skräp under tangenterna på laptopen. Alltså vem har skräpat ner mitt tangentbord? Mitt fel kan det inte vara. Jag skräpar bara runt laptopen, inte på laptopen. *extra effektivt knackande på bl.a. d, e och r-tangenterna*

En lycklig lemur

Här är mitt kulturhuvudstadsbidrag.

Klick

Min nya träningsvideo så jag ska hänga med lite bättre på Zumba-wannabe-jumppan (Motivus Fiesta).

Temperaturcheck

Morgontanke när dagens outfit skulle väljas: "Sku det vara varmare idag? Det sku det väl. Måst kolla".

3 sekunder snare i köket: "Sidu, sidu, -16 ˚C, det är faktiskt varmare".


Man låter som värsta skoggshuggarfinnen den här vintern, -20 ˚C är lite kyligt och först
-30 ˚C börjar vara kallt.

Livets gång

Det har varit mycket sånt nu. Liv.

Stannar. Tänker.

Det har varit mycket sånt nu.

Nätverkstrubbel

Har haft det stora nöjet att försöka få kontakt med en nätverksprinter idag. Inga problem, tänkte jag innan jag började. Hur svårt kan det vara? Det är ju bara att kopiera inställningarna för brandväggen från datorn där printningen fungerar, installera printerdrivern och så en fanfar, trumvirvel och liten indiandans senare så fungerar allting.

Det gjorde det inte. Fungerade alltså. Trots indiandans till ackompanjemang av många välvalda uttryck från det svenska språket. Och det finska språket. Och lite det engelska också. (Nästan så det skulle räcka till textsättning av en arg liten sång, som motvikt till den prutthurtiga.)

Det är bara att vara väldigt, väldigt, väldigt tacksam över att ha studerat på samma ställe som en massa IT-gurun så man kan ta till "kilauta kaverille"-kortet. Undrar just hur folk beter sig som inte gjort det.
(Red.anm.: dom går inte och köper en nätverksprinter utan en helt vanlig en med USB-kabel, och då slipper dom en massa problem. )

Av glada teknologer blir det tråkiga ingenjörer

Kom hem och möttes av det här på hallmattan:

Så nu följer lite fredagsmys med Affärsvärlden. Härligt! Visst?

Det brukar inte gå något vidare för telefonförsäljarna som alltid försöker tråka Anna, Kotivinkki och vad det nu allt finns för damtidningar åt mig. I wonder why.

Pyttiblogg med spänning

Har varit drabbad av det självkritiska ögat den senaste veckan och inte nått upp över "Publicera inlägg"-tröskeln. Så nu blir det istället ett sammandrag av dom halvfärdiga inläggena. Pyttiblogg, liksom.

- Det fläschade avlägset i en paketbil som stod parkerad på en busshållplats när jag kom brummande in mot Åbo. Dubbelfilig väg -> inte bara jag som körde vid paketbilen när det blixtrade. Så nu har jag intervjuat halva jobbet om när såndärna fartkamerabilar egentligen tar bilder. Till kännedom: det lär ska vara just när man kör förbi bilen. Slutsats: det var nog inte jag som hamnade på bild utan fartdåren som körde i filen bredvid. Hah. Tror jag.

- Vågade mig iväg på en Motivus Fiesta-timme (lite Zumba-stuk). Mestadels var jag på väg åt fel håll med fel fot före. Men när vi kom till...trumvirvel... Lambadan så var jag kung kung i baren med rätt stuk i höftsnurret. Och eftersom det är något pinsamt så tänker jag inte berätta om minnen från lågstadiet med lambada och skoldisko, men det är nog tack vare det som jag i hela 2 minuter hängde med på Fiesta-timmen. Något att vara stolt över. (?)

- När det är -25 C ute så är jag bara väldigt tacksam att jag inte längre är 15 och behöver gå klädd i tights och kort höstrock utan pipo.

Hittills den här veckan har det alltså varit en hit att snigla i trafiken, shakea vilt till lambada och ha på sig en massa kläder när det är kallt. Jag lever ett spännande liv. Brace yourselves. (Utmärkt uttryck lånat  av Sandra.)

Lovsången till Arbis

Arbis is da shit.

Trevliga kurser till ett trevligt pris med (för det mesta) trevliga mänskor. Efter att bara ha sysslat med hobbyn med olika nivåer av prestationskrav, så är det konstigt befriande att ha kvällsprogram där det inte krävs något utöver vanligt folkvett. Jag måste inte kunna, veta, vara duktig, intresserad och känna ansvar för resultatet. Underbart! Orkar jag inte gå någon kväll så är det bara jag som blir ledsen. Utmärkt.

Hur har jag inte insett finheten med det här tidigare? 

Lekte lite med tanken hur det skulle vara att i t.ex. ett halvt år inte ha en enda organiserad hobby. Inga kvällar med färdigt inbokat program. Undrar just vad jag skulle börja göra då. Ha det kliniskt rent hemma hos mig? Knappast. Börja pyssla hejvilt och slutföra alla påbörjade projekt? Ytterst osannolikt. Börja laga mera mat hemma? Antagligen. Sakna onsdagarna på arbis? Säkert.

Och eftersom min hjärna tycks syssla med en massa onödigt när jag kör bil, så får ni ta del av produktionen. Feel free att helt spontant stämma in i:

Lovsången till arbis
Melodi: Hangövalsen (refrängen)

Arbis, arbis, aaarrbiiiiis,
knyppel och balett,
möbeltapetsering,
italienska och sjövett,
gitarrkomp och Kören för alla;
Ja kurser finns gott om att tralla.
Arbis, arbis, aaarbiiiis,
helt bäst i menuett!

Det är nog bäst att Kvarnbron blir klar snart. Det känns liksom lite överpretentiöst att sitta och rimma hurtiga verser till Hangövalsen i kön över Martinsbron.

Hälsningar från intörnet

Det hushålleliga förfallet skylls härmed på min dators prickfria hälsa och intöööörnet (gymnasierektorns uttal à la -90 tal). Må den hälsan bestå, säger jag bara.

NOOOOOOOOOooo...

Jag ska åka tåg i morgon. I finvädret, ser det ut som.

(Sorry, ett tåginlägg till fast tåginlägg borde förbjudas. Lovarlovarlovar att försöka låta bli och skriva flera tåginlägg. För vem bryr sig, på riktigt.)

Ny teknik

Tydligen kan jag sen också tanka E10 i min retrobil. Senast jag kollade så hette det att endast i modeller från -82 framåt, men nu mitt i allt så är det svensk kvalitet från -76 framåt som gäller. Så nu får jag välja mellan att vara miljövänlig enligt EU-definition eller enligt ingenjörsdefinition.

Ja, det var egentligen inte ett svårt val alls. Jag kan ju faktiskt räkna energibalanser helt själv.

Jag gör så att blommorna blommar...

Trots att det regnar vit sörja och det är mörkt och dystert, så har min helt vanliga grönväxt på jobbet mitt i allt fått för sig att börja blomma. Den har hängt med ända sedan jag började jobba, och på de senaste 6 åren som den har bott på min bokhylla har den definitivt inte blommat. (De femtielva andra likadana grönväxterna på kontoret har inte heller blommat...)

Jag har alltså en krukväxt som gillar mig. Något att lägga i CV:n?

Apropå det så har jag haft en barnvisa på repeat i huvudet idag. Ni kan aldrig gissa vilken :)

Lite sommarkänsla kan det behövas i allt slaskande.

På spåret

Jag har åkt tåg i dag. I många timmar. Vi är försenade, så jag är inte framme ännu fast jag borde vara det. (Intresseklubben antecknar.) Vintern inträffar ju bara en gång per år här i Finland så kanske förståelsen för VR:s problem borde vara större, men men....

På förra etappen av den här resan fanns det också andra problem: tågets högtalarsystem var helt och hållet kaputt. Inte det minsta lilla pip om var på spåret vi fanns. Tur för mig att jag visste i vilken ordning stationerna kommer och hur det skulle se ut där var jag skulle stiga av (d.v.s. inte på random mötesplats mitt i urskogen). Men lite nojig blev jag i alla fall och satt och plirade på klockan hela tiden. Och synd på riktigt var det om utlänningarna på tåget.

Tänk att man kan få ledsamt efter högtalartanten. Visste ni att hon ser ut så här.

Edit: Och tydligen är en kvinnoröst mera pålitlig än en mansröst. Hmmm? Gäller det månne kvinnokör vs manskör också?

Minne, jag har tappat mitt minne...

Idag har jag flera gånger stannat upp och inte haft det minsta lilla minnet av ifall jag stängt garagedörren, avslutat samtalet innan jag satt telefonen i väskan, rattat Volvon över Martinsbron eller schamponerat håret. Puts väck! Inte en enda minnesbild. Nada. Helt borta.

Tur nog så gick det ju bra att kolla upp alla de här grejorna. Dörren var stängd (jag åkte tillbaka och kollade),  jag slirade in på gården hemma (= måste ha kört över bron), håret var rent och telefonen var utan någon som sa "hallååååÅÅÅ" i andra ändan.

Självdiagnosen lyder att den totala glömskan beror på uslig nattsömn och på aktiviteternas rutinmässiga karaktär. Men lite obehagligt i alla fall. Det är ju tur att autopiloten tycks vara i skick. Annars kunde jag ha hamnat i Kärsämäki med skitigt hår och en hallåande telefon. Och det skulle ju ha varit... något oväntat.

"#¤%!!"!##¤&%/

...!"#&¤#&&%"#¤%"##!!!
(as in lång radiramsa kraftuttryck).

Så slutade den yrkesmässiga biten av den här dagen. Nu ska jag öva mig intensivt på att stänga av arbete och koppla in fritid.

Switch.

Så där.

Frid och harmoni i huset.

Om jag sku få läppisens eländiga webcam att fungera så kunde friden och harmonin dokumentars.

"#¤&%/#¤!"% WEBKAMERA

(frid och harmoni, frid och harmoni...)

Meducin

After work på en tisdag är just precis vad en utsjasad kontorsarbetare behöver.

Me like.

Visste ni förresten att Svenska Akademiens ordlista finns på nätet helt gratis?

Me like.

Av dom här två sakerna gillar jag nog afterwork mera än SAOL. Just for the record.

Dagens Stillbild

...bjuder Sandra. på.

Är mätt och belåten både själsligt och kroppsligt efter Les Mis med efterföljande middag.

Åbo 2011 säkerhetschef överväger att avgå

Om man frågar mig så borde han närmast ha fått sparken. Vilken säkerhet? undrar jag med öppningsceremonin som referens.

Skvallerboken

Idag har jag konsulterat skvallerbok nr 1 när det gäller jobbet: KTF:s 80-årsjubileumsmatrikel från 2000. Helt fantastiskt att kunna slå upp när folk ha blivit färdiga, var dom jobbar och har jobbat, hur dom ser ut och dessutom vad dom har för hobbyn och varifrån dom är hemma. Synd bara att det är 9 år till nästa matrikel, skulle gärna kunna slå upp min egen årskurs också.

Tänk om det skulle finnas en matrikel över hela svenskfinland! Lovar den skulle sälja slut snabbare än "Morjens"...

Dagens klassiker

Idag var det en dag som tarvade klassisk musik. Lite för att det var söndag, lite för att jag hade ro att lyssna aktivt och mycket för att jag med min freebee Spotify Premium kod slipper all reklam för en månad framåt. "Roberta from Spotify" mitt i Lady Gaga gör det inte så mycket,  men mellan satserna i vilken symfoni som helst är hon bara outhärdligt störande. Nog för att tjejen ser helt sympatisk ut live

Dagens favorit var Rachmaninovs pianokonsert nr 2 i c-moll
på den här skivan: Rachmaninov: Piano Concerto Nos. 1 & 2

Det blev visst mördande av

trololololololololololo

HAHHAahahahah! Jag dööör!

Min grannar kommer att älska mig när detta skall återges i morgonduschen.

edit: hittas även på youtube

Och så var det dags för...

...dags för städande, INTE mördande.

...nu ska julen ut

Det är avjulisering på gång här hemma. Det var minsann på tiden. Gävlebocken plockar dom bort redan den 3:e januari. Och tänk, i år fick dom faktiskt städa undan hela bocken och inte bara en kolhög.

Jämngrå januari

Har suttit och lyssnat på Kulturhuvudstadsjytä från åstranden på jobbet hela dagen i dag (övning inför lördagens invigningsceremoni). Det ni, spännande saker för en kontorsarbetare. Så har jag också kollat om det är fredag idag. Med tanke på att det var två fredagar förra veckan så borde det ju rimligtvis vara dags för fredag igen.

Er det fredag?

Det var det inte.

Så har jag också kommit till insikt om att tröjan som jag köpte igår är svart och inte alls mörkblå. Tji fick mitt korståg för mera färg i garderoben.

Efter all denna spänning talade jag i telefon med min gudson 1,5 år som bjöd på ett samtal med tre "hej" och ett "titta". Och då fick dagen en guldkant iallafall :)

REA!

Vad sku januari vara utan rea shopping? Svar: köld, mörker, snö och storm. Men rean räddar allt. (Allt utom min plånbok då.) Det var Skanssi som levererade i kväll, och jag måst säga att jag blir bara mer och mer förtjust i det stället. Ett lagom köpcenter med förvånansvärt lite människor, och en massa bra grejer.

Me like och min garderob like. Och julpappersförådet like:ar också, eftersom jag hittade finfint julpaketpapper till ett facilt pris på Suomalainen Kirjakauppa.

Nu är post-shopping som gäller (beundra nya grejorna och slasa lite på soffan).

Julstjärnans död

Aj man måste visst vattna julstjärnor också. Annars kan man få en hög med röda skrumpna blad på soffbordet. Fast julen 2010 är sååå last year så det är väl dags att städa ut julstjärnsliket, och resten av julen också.

Kontorsarbetarens nackfrämjande hobby

Att stå och sjunga i ett par timmar går relativt bra, bara skorna är bekväma, men att hålla körmappen framför sig i två timmar är tungt. Nacken sjunger hosianna ren efter en halv timme. (Allt gör man för att vara fin i TV...)

Men annars lär det ska vara väldigt hälsosamt att sjunga i kör. Man blir rentav hög, enligt Aftonbladet, och står det i Aftonbladet så måst det ju vara sant.

En U-sväng senare...

Om det råkar sig att man först har dragit på sig skidstassen, plockat med monona, riggat pulsmätaren, packat fickorna fulla med nödvändigheter som läppomada, näsdukar, nycklar, körkort, telefon, ficklampa*, bankkort, handskar och reservvalla, och man sedan brummat ut Volvon ur garaget och glatt slirat sig iväg mot skidspåret för att hinna med nåt varv före lamporna släcks, så kan det underlätta om man också kommer ihåg att ta med skidor och stavar. Int för att man nu ska bry sig i detaljer, men...

*ficklampa för ifall belysningen i spåret släcks 21 och inte 22, det KAN bli mörkt i stan också

Svettig söndagsunderhållning

Jag har äntligen fått mig ut på en liten sväng med mina nya skidor. Det var trevligt. Det var också något vingligt. Lite så där "nyfött föl tar sina första steg"-vingligt, ungefär. Vingelfaktorn kombinerad med bakhala skidor gjorde att det gick rätt långsamt också. Mycket långsamt, för att vara exakt. Tror jag blev omskidad av precis varenda pensionär i spåret. För att inte tala om alla förbisvischande 10-åringar. Sen lyckades jag också med konststycket att dratta omkull i en utförsbacke som var så platt att det var något oklart om den överhuvudtaget kunde räknas som en backe. Drattandet beskådades av ett flertal hurtiga pensionärer som finkänsligt nog undvek att spurta förbi just då. Om jag ännu hade lyckats förirra mig in på något av de långa spårena istället för 1,7 km:s rundan, så skulle skidupplevelsen ha varit komplett. Bra att jag har något kul kvar att uppleva imorgon också, när detta skall tas i repris (med ordentligt vallade skidor och definitivt mindre mängd varma kläder).

Bäddat för succé

Jag brukar inleda det nya året med att avge ett nyårslöfte. Ifjol lovade jag visst att sova mera dagsblund, året innan det att äta mera choklad, ... you get the picture. I år har jag lovat att gå oftare till massören än förra året, vilket i praktiken betyder att allt >0 är godkänt. Oddsena att lyckas ser rätt bra ut, om jag får säga det själv.

Nu sitter jag här och drömmer om Berlusconi.

Pizzan, inte gubben.